Eftersom vänner och arbetskamrater noterar att vi gör utflykter i vårt närområde får vi tips på bra utflyktsmål. Ett sådan är ravinen och grottorna vid Sundsby på Tjörn, som min arbetskamrat Carina Frykman tipsade oss om: ”Vi var i Stigfjordens naturreservat på Tjörn. Vid Sundsby säteri. Har ni varit där? Vandringsleden mot Grottorna går genom denna spännande passage. Kan bli spännande utflykt med barnbarna!”

Carinas bilder på Facebook såg dramatiska ut så vi tog det säkra före det osäkra och åkte dit utan barnbarn, för att reka lite …

På väg ner i ravinen, med ryggsäck på ryggen och systemkamera på magen. Hade varit smidigare utan ...

Vi har varit vid Sundsby flera gånger tidigare. Parkerat och gått mot Säteriet för att fika eller äta vid Sundsby Café. Då har vi sett skyltar mot grottorna, men inte lämnat stigen. Caféet har varit målet. Denna gång var målet grottorna, och fikat fanns i ryggsäcken.

Från parkeringen utgår det vandringsstigar, eller snarare vandringsleder breda som grusvägar, som delar upp sig i olika slingor. Den längsta, Sundsbyleden är 4,8 kilometer. Vi följde leden och vek av mot grottorna och Solklinten, en utsiktsplats med fri sikt ut mot Stigfjorden och ut mot havet, några hundra meter över havet. Det är med andra ord ordentliga stigningar. På Solklinten vad det vackert, men ack så blåsigt.

Efter Solklinten vandrade vi mot grottorna, som ligger nedanför Solklinten. För att komma dit fick vi ta oss genom en smal och djup ravin med höga branta sidor. Högt över våra huvuden sitter stora fastkilade klippblock och i den långa och trånga passagen får vi både klättra över och krypa under stora klippblock. Bitvis inte helt enkelt att ta sig fram, men vi lyckades. Hade det varit en blöt vår hade det inte varit så trevlig, kunde vi gissa. På andra sidan ravinen finns en stor grotta bildad av ett nedrasat jätteklippblock som bildar tak till grottan.

Efter ravinen skulle vi ta oss tillbaka mot parkeringen, men missade leden och fick ta oss fram i nästan obanad terräng. Det blev fortsatt klippklättrande innan vi var nere vid leden igen. Men först fika i den skira grönskan i en vacker vitsippsslänt. Medhavd fika är en viktig del av naturupplevelsen!

Utflykten börjar alltid hemma, med förberedelser. I förberedelserna ingår att göra fika och titta på karta!

Väl på plats fortsätter förberedelserna genom att noga läsa alla skyltar.

Sundsbyleden är stora leden, lätt att ta sig fram på ...

... och det finns många utsiktspunkter och rasplatser.

De olika lederna som viker av från Sundsbyleden är bra märkta.

Det är branta stigningar mot utsiktspunkten Solklinten. Och det är ordentliga ledstänger och trappor på de brantaste ställena.

Här står Torgny och begrundar den smala och djupa ravinen. När vi väl gett oss ner i den finns det ingen återvändo.

Här är det över och under klippblock som gäller.

Två enorma klippblock sitter fastkilade ovanför oss.

Gunilla har tagit sig genom den trängsta passagen, under ett klippblock.

Välförtjänt fika efter strapatsrik vandring, understundom klättrandes både uppåt och nedåt. Havtornssmoothie, ciabatta med brieost och grönsaker och givetvis kaffe.

Vem lutar sig mot vem?

På vägen åter mot parkeringen hittade vi denna välförsedda rastplats i en skalgrusgrop.

Månde detta vara ostron, mussla och snäcka. I alla fall gör de jorden kalkrik ...

... vilket blåsipporna gillar.

"Skalgrusgropen bildades för 10.000 år sedan då havet täckte området. Musslor och snäckskal samlades här och har genom årtusenden malts ner till ett fin grus. Detta har man sedan tagits tillvara och använts för gödning och vägförbättringar. Blåsipporna finner här förutsättningar för att blomma rikligt."
(skylt vid skalgrusgropen)

Pappa Torgny och Mamma Gunilla