När vi bodde i New York under tidigt 80-tal fann vi en svensk öl som kom från Göteborg, Kalback. Det var en öl från Pripps och vi hade aldrig stött på den tidigare. Namnet kom från källan där vattnet hämtades och källans namn var Kallebäck. För Gunilla var det ett bekant namn, Kallebäck alltså. Farmor Hanna bodde där, och det var roligt att hitta den kopplingen hem till Göteborg i USA. När vi flyttade hem till Sverige och besökte Göteborg och farmor Hanna åkte vi förbi Kallebäcks källa, men bara så vi såg den från Boråsleden.

Sedan vi flyttat till Göteborg har vi passerat källan många gånger, men bara på stora vägen. Och vi har sagt att vi borde leta upp en väg som går in till källan. Så läste vi boken Örgryte i flydda dar av Sören Skarback och då dök källan upp igen. En solig eftermiddag letade vi oss i alla fall fram till Gamla Boråsvägen och källan. Som bonus hittade vi också en kolerakyrkogård och Kung Rings grav.

Gunilla begrundar en skylt som berättar om Kallebäcks källa, invid Boråsleden.

Läs mer: Kallebäcks källa

Det här är från början en potatistårta från Allt om Mat för många år sedan. Katarina och jag gjorde den till ett bröllop där den gjorde succé. Eftersom vi bara var två till middag idag gjorde jag den som bakelse.

Lax från grillpannan, med potatisbakelse och citronsås.

Läs mer: Lax med potatisbakelse

Min mamma Iris bakade två sorters bröd. Ansas grova till vardags och så vitt franskbröd till fest. Ansa och Falgot träffade jag som barn. De var barnlösa och "lånade" min mamma när hon var liten. Nu är det många år sedan jag bakade Ansas bröd. När vi flyttade från Karlstad till Göteborg försvann en del recept så jag fick be min syster Gudrun att skicka sitt. Det är mammas och min handstil. Dessutom lade jag till skållat torkat surdegsbröd. Det gör brödet lite saftigare.

Hembakat på Jakobsdalsgatan.

Läs mer: Ansas bröd

En paj inspirerad av Jan Boris-Möllers tv-program "Här är dit kylskåp" och en vegetarisk paj som vi fick i Skottland 1991. Jag hade kålrot, palsternacka och morötter och fetaost som behövde användas och det blev lika gott som jag tänkte mig.

Kylskåpspaj på Västkusten!

Läs mer: Kylskåpspaj

Nu har vi hittat det där stället det är lätt att ta sig till och där det finns natur, ytor att röra sig på och där ljuset finns på vintern. I Karlstad åkte vi antingen till Skutberget i Karlstad eller Kummelön utanför Kristinehamn när vi vill få både ljus och natur. Kummelön var favoritstället, med ekbackar, blåsippor, vatten, nattviol, sjö- och skogsfågel.

I Göteborg har vi hittat till Stora Amundön i Askim. Det är en ö med broförbindelse och stor parkering på landsidan. På ön finns det strandängar, skogspartier med gångstigar, ekbackar, klippor och stränder av olika karaktär. Det finns gott om sjöfågel och betande tamdjur, badplatser och ensliga klippor, vackra utsiktsplatser och bänkar att slå sig ner på.

Vi söker oss gärna ut mot havet när februarisolen ger sig till känna. Att få sol och öppna vyer gör gott för kropp och själ.

Läs mer: Stora Amundön

Var hittar man platser för promenader i storstäder, platser som är vackra, en bit från stadens brus med både stillhet, natur och historia? Kyrkogårdarna erbjuder allt detta och de finns nära. Inom gångavstånd har vi Örgryte gamla kyrkas kyrkogård, Örgryte nya kyrkogård, Tåns kyrkogård, Stampkyrkogården, Mosaiska begravningsplatsen och Östra kyrkogården. Och lite längre bort ligger Västra kyrkogården med ett av de fem näsduksträden i Göteborg. Det finns naturligtvis fler begravningsplatser, men dessa är det som vi har besökt, och Östra flest gånger.

Röhss och Keillers grav på den så kallade Rikemanskullen på Östra kyrkogården. Skulpturerna symboliserar sorgen, hoppet och uppståndelsen.

Läs mer: Östra kyrkogården i Göteborg